Fågelkulla: Februari och Mars

Det har varit alldeles för länge sedan den här bloggen fick ett nytt inlägg. Så kan det gå!

Min lösning är att göra ett stort bamseinlägg och sedan (förhoppningsvis) börja skriva mer regelbundet igen.

För det första har jag en sak som har legat på min hårdskiva sedan vi flyttade in till Fågelkulla:

Mystiskt årtal

Vad är nu detta? Jag ser bokstaven F och ett årtal: 1746. Under det står det någonting som jag inte kan tyda. Om jag hittar lite tid kan jag kasta några filter på bilden (jag har flera med olika belysning) och se om jag kan trolla fram något tydligare. I vilket fall som helst kan man finna detta mysterium i allrummet på övervåningen, mitt på muren som skiljer sovrummet och allrummet. Det ser ut som det har markerats med träkol, och underlaget är inte intryckt eller repat av skrivinstrumentet. Var det någon som föddes här 1746?

Vintern ger sig

Snödropparna kom fram vid slutet av februari och signalerade att den korta lilla vinter var på väg att dra sig tillbaka. Det var då vi tittade runt och började smida planer inför sommaren: det skall bli grönsaksland! Så det så!

Stort projekt

Det sägs att en gång var det här ett potatisland. Nu var det en risig... jagvetintevad. Steg ett var att klippa bort de små träd som börjat växa och kratta och forsla bort allt det döda ogräset.

Alla hjälps åt

Rishögarna växte, men arbetet gick snabbt. Det måste det göra, för vi ville göra i ordning nästan 200 kvadratmeter! Ojojoj vad spänstiga vi är.

Vinterns återkomst

Men vädret hade andra planer den dagen. Den här bilden togs knappt ett par timmar efter den tidigare!

Fortsättning

Vädret var åter igen gynnsamt för arbetet ett par veckor senare. Jessica var nu i vecka 38. Jag stod med piskan bakom kameran, ska ni veta. Vi höll på att rensa bort det där torra ogräset, och gjorde en massa upptäckter... några var nog roligare än andra. En god tredjedel av ytan var täckt av en massa grus. Vi hittade tomma ölburkar, plastbitar, och annan bråte. Rotogräset var en tjock matta under ytan. Men jorden är fin och mörk. Det är inte så värst stenigt, heller (bortsett från gruset). Detta kan bli jättefint!

Att dra upp alrötter

Men det kräver tid och ork. Mer tid och ork än vi har råd med just nu, tyvärr! Vi fick i ordning 15 kvadratmeter, ungefär, och det tog en hel helg. Den helgen gjorde vi inte mycket annat. Rabatterna stod orörda. Ingen ved sågades och klyvdes. Alltså.

Vi funderade och diskuterade, och kom fram till en ny plan: vi satsar på resten av trädgården för tillfället, sprejar ner ogräset när det har kommit upp för att ta kål på rötterna, och till sist drar vi en jordfräs igenom alltihop. Då är det i ordning nästa år, och vi har tid för andra saker. Skönt!

Fin vårblomma

I början på mars började det bli lite färggrant i skogen. Jag kan inte komma på namnet på den här rosa busken som växer bakom huset, men fin är den. Också giftig!

Blåsippa 1

Blåsippa 2

Blåsippa 3

Blåsippor är så fina i solljuset. Om jag bara anade hur mycket blåsippor det skulle bli här i runtomkring, om bara ett par korta veckor! Men det är inte bara ute vi var på gång. Vi hade en del att inreda inne också.

Skötbordsdekoration

Till exempel, fina väggdekaler som är lätta att sätta dit (och ta bort). Festligt, tycker jag!

Tranpar

Fågellivet runt Fågelkulla är verkligen storslaget. Här har vi ett par tranor. De syns inte så ofta, men de hörs! På och runt fågelmataren utanför kökfönstret ser vi regelbundet ett par domherrar, ett par nötskrikar, en hackspett, ett par stenknäckar, ett par gulsparvar, ett par nötknäppare, några koltrastar, och ett vimmel med talgoxe och andra småfåglar jag ännu inte identifierat. Och så ormvråken som cirklar över åkrarna; han verkar hitta bra byte nere i dalen, och flyger nästan i jämn höjd med stugan när han jagar där. Stackars fågelmataren, vi har bara hängt upp en, och den är nog lite överbelastad i gryningen...

Städad rabatt med omlagd stenkant

Så har vi äntligen haft tid att rensa ordentligt i rabatterna. Min kära mamma hjälpte till med att rensa bort lite grann och var en enorm hjälp att peka ut vad som var perenner som man vill behålla, och vad som var ogräs. Det mesta är ogräs. Men det är som det är, vad som är roligt är att det faktiskt går att rensa bort ogräset och när det är gjort ordentligt blir det fina rabatter över! Jag tänker lägga stenkant runt resten av rabatterna någon gång, det ser faktiskt ganska prydligt ut när det inte är totalt övervuxet av gräs och gamla nässlor.